Sommaren 2019 sÄlde jag och min man vÄr bil. Att vi inte Àger bil Àr nÄgot som mÄnga tycker Àr konstigt. Men jag har alltid varit den dÀr som inte gör som alla andra, som tycker att vara normal mer Àr en förolÀmpning Àn komplimang.
VĂSTERĂ S 2020-12-15
Ăver förvĂ€ntan
âHar ni inte rĂ„d att Ă€ga bil?â Det var den vanligaste kommentaren jag fick nĂ€r jag berĂ€ttade för kollegor och vĂ€nner att vi sĂ„lt bilen, det normala Ă€r ju att Ă€ga bil. Jag fick Ă€ven höra att jag var radikal. NĂ€r jag svarade att vi inte behövde Ă€ga en bil, att vi kunde lösa vĂ„r vardag med cykel, buss, gĂ„ng och bil lite dĂ„ och dĂ„, sĂ„g de flesta förvĂ„nade ut. En vardag utan bil? En familj med tvĂ„ smĂ„ barn. Det gĂ„r ju inte. SĂ„ hĂ€r ett och ett halvt Ă„r senare kan jag berĂ€tta att det fortfarande gĂ„r riktigt bra, och inte bara bra, över förvĂ€ntan med en stor dos lycka! HĂ€r om dagen exempelvis tog jag vĂ„r tvĂ„hjuliga elcykel till service, med julmusik i öronen och vinden i hĂ„ret trampade jag lĂ€tt fram. Det var helt underbart! Det Ă€r liksom mer kĂ€nsla i att cykla Ă€n att sitta i en bil. Jag blir glad av att cykla, min man och vĂ„ra barn ocksĂ„.
Vi sÄlde vÄr bil för att vi inte behövde den. SjÀlvklart var det ett svÄrt beslut. Men nÀr vi la ihop att vi inte behövde den, skulle spara en massa pengar och inte bidra lika negativt till klimatkrisen, dÄ blev det ganska enkelt ÀndÄ. Jag tror det Àr mÄnga som Àger bil av vana, inte av behov och jag Àr starkt engagerad i just beteendebiten av hÄllbar mobilitet, hur vi löser klimatkrisen inte endast genom smarta bilar och hÄllbara brÀnslen. Vi mÄste Àven ha hÄllbara resvanor, resa nÀr vi behöver och med det för behovet bÀsta fÀrdmedlet. HÀr Àr cykeln en stark konkurrent till bilen. Som mÄnga av oss vet
Àr varannan resa med bil under fem kilometer lÄng, alltsÄ pÄ ypperligt cykelavstÄnd.
Med lÄdcykeln gör vi mer eller mindre allt som vi hade kunnat anvÀnt en bil till. Vi Äker till Äterbruket med sÄdant som ska slÀngas, handlar pÄ IKEA, handlar mat för veckan, besöker vÀnner och bekanta, skjutsar barnen till förskolan och gör utflykter pÄ helgerna.
Viktig pusselbit
NÀr vi först sÄlde bilen hade vi en vanlig cykel utan el, som min man anvÀnde, och en elcykel med cykelvagn som jag anvÀnde. Det funkade sÄklart ett tag, men vi mÀrkte att vÄrt Àldsta barn, som dÄ var runt 4 Är satt lite trÄngt i cykelvagnen. Och min glada instÀllning till livet utan bil var ju jÀtteenkelt med elcykeln. Min man dÀremot som anvÀnde cykeln utan el var inte alltid lika glad (Àven fast han nÀstan alltid fick frÄgan om att vara den som tog elcykeln). En gÄng skulle vi pÄ kalas pÄ andra sidan stan. Det regnade. NÀr vi kom fram var min man blöt bÄde pÄ utsidan och insidan. Han var dÀrför rÀtt arg ska erkÀnnas och det var nÀra att han slÀngde in handduken och ville köpa en bil igen. Men istÀllet höll vi kvar vid ett bilfritt liv och vi bestÀllde en lÄdcykel med el. Om vi nu ska leva ett liv utan att Àga bil ska det vara sÄ bekvÀmt och smidigt som det bara gÄr. För oss var lÄdcykeln en viktig pusselbit. LÄdcykeln Àr helt underbar och Àr ungefÀr som en liten bil kan man sÀga. Med den fÄr vi med oss det viktigaste, vÄra tvÄ barn och lite packning.
Det handlar om ansvarsfull hÄllbarhet
Med lÄdcykeln gör vi mer eller mindre allt som vi hade kunnat anvÀnt en bil till. Vi Äker till Äterbruket med sÄdant som ska slÀngas, handlar pÄ IKEA, handlar mat för veckan, besöker vÀnner och bekanta, skjutsar barnen till förskolan och gör utflykter pÄ helgerna. Idag anvÀnde jag lÄdcykeln för att ta hem vÄr julgran. Helt klockrent! Det bÀsta jag vet Àr att ta lÄdcykeln till Äterbruket. DÀr sticker jag ut som mest. Jag vet inte om det Àr okej, jag smiter ju emellan bilisterna som stÄr i dubbla rader och vÀntar pÄ att fÄ köra upp och slÀnga sitt skrÀp i containrarna. Jag Àr sist in och först ut! Och det Àr ju precis
sÄ det ska vara för hÄllbar mobilitet, det ska vara enkelt, smidigt och vara lite bÀttre Àn det som inte Àr hÄllbart. HÀr anser jag att kommuner och Trafikverket har ett stort ansvar som de inte möter upp idag. Det ligger faktiskt pÄ dem att bygga infrastruktur för hÄllbar mobilitet. En dÀr hÄllbar mobilitet Àr högst prioriterat och inte nÄgot som lÀggs vid sidan utifall att det fanns lite utrymme kvar.
Trampa i mina hjulspÄr
Det lĂ„ter kanske hĂ„rt men jag upplever denna ojĂ€mlikhet varje dag. DĂ€r jag, oftast som cyklist, har en sĂ€mre bekvĂ€mlighet, framkomlighet och sĂ€kerhet Ă€n bilister. Jag menar att denna ojĂ€mlikhet inte Ă€r acceptabel nĂ€r vi ska bygga för en hĂ„llbar mobilitet, en dĂ€r vi faktiskt checkar pĂ„ mĂ„let att minska vĂ„ra klimatutslĂ€pp med 70 procent fram till 2030. Hur ska vi fĂ„ fler att cykla istĂ€llet för att köra bil nĂ€r det samtidigt innebĂ€r en kraftig försĂ€mring? Jag tror att mĂ„nga av de som planerar, bygger och underhĂ„ller infrastrukturen behöver âtrampa i mina hjulspĂ„râ (ett initiativ jag starkt gillar!). För vi vet vad som behövs för att bygga en bra infrastruktur för bil, det Ă€r ju ett recept vi följt under vĂ€ldigt lĂ„ng tid. Men hur vi bygger en bra infrastruktur för cykel, det Ă€r vi inte lika bra pĂ„. Vi blir bara fler och fler som inser hur vardagen blir roligare och mer spĂ€nnande av att cykla. DĂ€rför behöver vi modiga politiker som prioriterar hĂ„llbar mobilitet.
Det Àr dags nu! Cyklister och klimatet vÀntar pÄ era beslut.
- Marie Pellas.
Ordförande Gröna Bilister.
