Dubbdäcken på, viljan är stark, tekniken svag, men det är inget fel på modet! Jäklar vad tungtrampat det blev med mina 142kg plus cykeln på stigarna! Jag ger mig aldrig!
VÄSTERÅS 2021-01-13
Tuffa MTB:are - respekt!
Desto mer jag cyklar MTB desto mer beundrar jag dessa tuffa tjejer och grabbar som håller på med det året runt! Det är extremt roligt och beroendeframkallande, det må se fantastiskt ut på sociala medier, men jösses vilken workout alltså!! Ni har all min respekt!
Tack för att ni läser min ödmjuka bloggen och för att ni bloggar själva och postar på sociala medier - tro mig, ni inspirerar massor!
I ride to live, I live to ride
Dagen innan turen hade SMHI lovat mycket snö som senare skulle övergå till snöblandat regn och is! Jag hade MTB på schemat, men var nära att ge upp. Jag menar, inte nog med alla kläder man måste ha på sig för en "enkel" runda på cykeln, man ska nu handskas med isgatan och vettetusan hur stigarna ser ut... Jag behöver lite pepp, och inget slår det med att kolla på Ola Söderlunds @alltidvilse Instagram feed, blir taggad direkt! Fixat! Snö, is, so what? Dessutom kom solen fram och det blev svårt att motstå suget att gå ut trots den lilla rösten i bakhuvudet som försökte förgäves att framkalla något sunt förnuft i hjärnan. Too late, I ride to live, I live to ride!
I've got the thunder between my legs,
there's a storm in my blood, got to find an open road!
I ride to live, I live to ride...
I see the sun guard my path, I see the stars come at night,
I've got a million miles behind me, but even more before me...
I ride to live, I live to ride...
(Ride to live. The Leather Nun)
Inte så fort!
Någon klokare än mig (tack älskling) lyckades faktiskt få mig att inse att MTB turerna blev flera och med det måste man ha bättre skydd huvudet runt. Fjolårets krasch från en bro och in i en massa stenar påminde snabbt mig att min fru hade rätt, man är inte 20 längre och det blir roligare med rätt sorts skydd! Dessutom känns det lite onödigt att belasta vården ännu mer. En gedigen trail hjälm med extra skydd längre bak är en bra början till säkrare stigcykling. (Läs mer om olika hjälmtyper för MTB )
Happyride.se har lite tips för nybörjare.
Redo för striden (med ringklocka och allt!)
Äntligen i hissen! Innan dess fick man gå igenom det vanliga: på med Medevi Byxsalvan (cyklar inte utan, är överviktig och får lätt skavsår - dock inte nu längre), cykelbrallorna, slalom strumpor (hatar långkalsonger), underställ tröja, en tunn fleece, favvo buffen från Sigr , och en vattenavvisande tunn höstjacka (betydligt rörligare). Byxorna är ett par längdskidsbyxa från Craft då cykelbranschen verkar ännu inte ha fattat att stora människor cyklar. Faktum är att det är mycket som inte passar, jag fick även konstruera min egen action-Kamera bröstfäste. Jag är diabetiker då använder jag vanliga vinterskor med fårskinn för att hålla fötterna varma, jag sålde mitt par usla Specialized Defroster skor som varken värmde eller hade någon vidare grepp - stora märken är inte alltid de bästa - Just saying... Handskarna är from Gore Tex, och här får jag äta upp en del av det jag just skrev, de funkar kanon! Jag fyller ryggsäckens vätskesystem med 50% kallt och resten med ljummet vatten från vattenkokaren, blandningen håller sig själv och min rygg varm några timmar, sedan är det bra att man är tvungen att komma ihåg att dricka lite då och då annars fryser slangen! Bra för kroppen också! Ett tips till överviktiga: jag kör med en Brooks C17 sadel, då andra sadlar med gel tenderar att forma klumpar och skada. Brooks har absolut ingenting och är ändå så skön! Testa gärna! Stackars ringklockan fick sig en rejäl omgång i skogen men kom till användning på väg hem, laglig och bra! Och innan ni frågar, jag står emot stilpatrullen och har faktiskt reflexpinnar på hjulen.
Värt ansträngningen
Tufft, tungtrampat, massor med push-a-bike, men ack vad roligt! Grejen när man väger så mycket är att ambitionsnivån är ganska lagom. Att ta sig ut och våga visa sig när andra skrattar och pekar är en prestation i sig, jag kunde ha tagit bilen till spåret och undvikit alla människor - men, hell no, folk behöver har mer respekt för ALLA cyklister och bryta stigmatiseringen av överviktiga. Så, jag får orka med det... Jag står för XL Biking och det är en bra sak! Det är min ambition, inget race, ingen tävling, det är framförallt för mig själv, min hälsa, för en bättre cykelkultur - och för att det är kul!
Jag märkte att min Merida Big Nine Cykel inte är en riktig stigcykel, men jag trixade lite med en kortare styrstam och det gick ganska bra. Jag gillar känslan av lekfullhet med s.k. Hardtails MTB (alltså inte heldämpad) och just Big Nine har en 130kg viktgräns till skillnad mot, säg, Orbea cyklar som endast håller 120-ish. Bara en liten note: Svenska Allebike har cyklar som håller 140kg, så no excuses. Jag cyklar på egen risk... men har en noob fråga till er som vet: tror ni att en heldämpad trail cykel kan vara rolig för mig som väger 142kg? Jag har för mig att bakdämparen inte kommer att orka med mig och det blir bara segt när man ska upp i backarna. Vad tycker ni? Rekommendationer? Tips?
Dear diary, Det var slut för idag. Det kändes kul att få det gjort och jag märker att benen är starkare än förra gången. Aldrig i mitt liv hade jag trott att jag skulle fixa att cykla MTB och att cykla på isiga och snöiga spår var mer än jag hade förväntat mig kunna göra.
Jag känner mig tacksam att leva i ett land som Sverige i vilket människor gillar att röra på sig och tar hand om anläggningarna och spåren så att andra kan göra det också. Jag hoppas bara att folk förstår att prestationsångest sabbar det roliga och att överviktiga cyklar, springer, simmar, och kan må bra som alla andra. Nu lägger jag ned pennan och dricker färdigt mitt kaffe; vill ut igen, men att vila är också viktigt. Sist men inte minst här får du en bild av drömcykeln, som har även samma initialer som mitt rockband på 80-talet... ESD.
- Ebbe Silva
XL Biking.
Comments